Pedagogik

EKOPROFIL

Ekoskolans ekoprofil inkluderar hur vi påverkar vår planet, men även hur vår livsstil påverkar vår egen hälsa.

Eko

Grön tråd

Västra Ekoskolans ekologiska profil går som en grön tråd genom både skol- och fritidsverksamheten - och måltiderna så klart. Till exempel när barnen har materiallära lärs även återvinning av olika material ut. Odlingarna sköts och skördas på fritids. Minskat matsvinn diskuteras och det svinn som ändå uppstår komposteras alternativt rötas till biogas i kommunens regi.

Grön flagg

Vi är stolta över att få hissa Grön flagg på Ekoskolans skolgård. Det får vi eftersom vi jobbar med hållbarnhetsprojekt inom Håll Sverige Rents lärandeprogram Grön flagg, vilket är Sveriges största nätverk för arbete med lärande för hållbar utveckling .

Utifrån Grön flagg har skolan exempelvis arbetat med teman som klimat och energi och kemikalier och giftfri miljö. Här kan du läsa mer om Grön flagg.

Hälsa

Frisk luft

Ekoskolan omges av skog och en skolgård som inbjuder till aktiva lekar. Utevistelse är en självklarhet för både rast och fritids. Till och med viss undervisning sker utomhus.

Mat

God, energigivande mat som äts i lugn och ro är en viktig förutsättning för att barnen ska orka lära sig. Den mumsiga maten lagas på skolan av husfar Janne som hade egen restaurang i många år innan han började jobba på Ekoskolan. Kök och matplats ligger i hjärtat av skolan och här lagas det i största möjliga mån mat av KRAV-märkta råvaror. Läs mer om Janne och hans smarriga recept här.

kooperativt lärande

Skolan använder sig av kooperativt lärande vars idé bygger på att vi lär bäst tillsammans med andra och utan konkurrens. Med kooperativt lärande stöttar eleverna varandra, samarbetar och utvecklas under tydligt strukturerade former. Det skapar en lust att lära.

För att räknas som kooperativt lärande måste den struktur som används uppfylla fem grundprinciper:

  • Positivt ömsesidigt beroende – uppgiften är utformad så att alla behövs för att gruppen ska kunna lösa den.
  • Under personligt ansvar – det finns ett inbyggt krav på att alla ska bidra.
  • Lika delaktighet och samtidig interaktion – så många elever som möjligt ska vara aktiva samtidigt.
  • Samarbetsfärdigheter – eleverna får modeller för hur samarbetet går till.
  • Återkoppling och reflektion – gruppen reflekterar över sitt lärande och hur samarbetet har fungerat.

Så här kan två exempel på kooperativt lärande se ut i klassrummet på Västra Ekoskolan:

  1. EPA (enskilt, par, alla) är en struktur som lärarna använder ofta, exempelvis vid högläsning. Läraren kan då ställa en öppen fråga om texten. Vad tänker ni om…? Vad tror ni …? Då ges varje elev en stund att tänka enskilt, sedan får man vända sig till sin närmaste kompis (sin axelkompis) och prata om vad man har tänkt, par, och till sist tar man upp vad några par pratat om i hela gruppen, alla. Detta sätt att jobba ger många fördelar – alla elever får chans att uttrycka sina tankar – inte bara de som är snabbast med att räcka upp handen. Man utvecklas när man får input från andra elever – alla elever får talutrymme i klassrummet och det gynnar de “tysta” eleverna.
  2. Fråga, fråga, byt är en struktur som är enkel och omtyckt. Den passar bra när man ska befästa något som man övat på, exempelvis världsdelarna, matematiska begrepp eller engelska ord. Varje elev får en lapp med en bild av en världsdel på ena sidan – på andra sidan står det vad världsdelen heter. Alla elever går runt i klassrummet och visar att man är ledig genom att ha sin arm utsträckt, träffar en kompis, hälsar på denne. Nu får eleverna svara rätt på varandras världsdelar, en i taget. Om båda svarar rätt byter man kort och går vidare till nästa kompis.